Tag detta gift och svälj lyckligt och godtyckligt...

Var i dig finns du frågar jag...inget svar

Så skör som hinnan är...låt oss lyfta, lyfta ut genom denna spegel som gör mitt ansikte till ditt, ut genom denna hemska vägg som förenade oss, skilde oss och bedrog oss. Livshinnan som gör allt till både insida och utsida ...allt ett till två, motsatt och bristfälligt. Vi upphäver denna satans skiljelinje mellan ja och nej....Gränser finns inte allt är allt samtidigt...men man vill spika fast allt....jag känner ingenting alls här mitt ute i världen. Jag väntar med fasa på verklig frånvaro...att allt jag saknar verkligen kom till mig...Då blev det översvämmning och kaos i språket. Stammande och apatisk skulle jag få leta efter min makabra längtan...den som upphäver mig, den som livnär mig./j.w


Så har vi kommit fram till innersta kresten av familjegraven....Här har kärleksparet varandra till hat för att orka älska tredje och fjärde.Här har han och hon varandra till svek för att bli pålitligare bak egna knuten.....Hör slagen från stenhuggeriet...kliv på i slakteriet. /j.w

Movitz, gör som påfven, kör dem ut ...de göra mera skada än båd` eld och krut; /b

Fast döden bitter är, när hjertat sönderbrister, Tyks mig jag lyckligt dödt i Zephis täcka famn, Båd utan Medicus och utan Comminister, Blott at han/hon wid min mull med tårar nämnt mit namn;/b

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0